En ung kvinnlig polis berättar i en nyhetssändning om hur hon vunnit flera miljoner kronor. Kvinnan finns på riktigt och är polis. Men resten är fejk – polisens ansikte är deepfejkat och används som del av en bluffkampanj på Metas plattformar. Till SVT bekräftar nu polisen att händelsen är polisanmäld.
TA DEL AV ARTIKELN OCH DISKUTERA DEN MED ELEVERNA (SVT)
På värdegrundens lektionsbank hittar du användbara lektionsuppslag kopplat till samma teman som nyheten. Om din skola inte är prenumerant kan ni testa på lektionsbanken tillfälligt under 7 dagar utan några förbindelser eller förpliktelser. Vill du prova på? Kontakta edvin@vardegrunden.se
Diskussionsfrågor till artikeln.
Årskurs 1–3
- Vad betyder det att något är fejk eller inte riktigt sant?
- Hur tror du att den polis som syns i videon känner sig när hennes ansikte används i en bluff?
- Varför är det viktigt att vi tänker efter innan vi tror på allt vi ser på internet eller i videor?
Årskurs 4–6
- Deepfake‑videon använde verkliga människors ansikten för att lura folk – varför är det farligt när någon gör det?
- Hur kan du se om en bild eller video på nätet är på riktigt eller fejkad?
- Vad kan vi göra om vi ser en video som verkar konstig eller falsk på sociala medier?
Årskurs 7–9
- Varför kan det vara allvarligt för förtroendet för myndigheter när deepfakes används i bedrägerier?
- Diskutera hur tekniken bakom AI och deepfakes kan både vara bra och användas på ett skadligt sätt.
- Hur kan samhället (t.ex. skola, vuxna, lagstiftning) arbeta för att förhindra spridning av fejkade videor som lurar människor?
Gymnasiet
- Vilka effekter kan spridningen av AI‑genererade bluffvideor ha på samhällets förtroende för medier, myndigheter och digital information.
- Vilket ansvar har plattformar som Facebook/Meta för att stoppa deepfakes och skydda användare från bedrägerier?
- Hur kan vi utbilda unga om källkritik och verifieringstekniker för att bättre hantera information i en digital värld där deepfakes blir vanligare?
