Polisen och Systembolaget toppar samhällsinstitutioner och företag som svenskarna känner förtroende för och videoplattformen Tiktok hamnar i botten.
Förtroendebarometern mäter svenskarnas förtroende för samhället; institutioner, personer, politiska partier, medier och företag.
TA DEL AV ARTIKELN OCH DISKUTERA DEN MED ELEVERNA (SVT)
Diskussionsfrågor till artikeln.
Årskurs 1–3:
- Vad är Tiktok, och varför tycker du att det är roligt eller inte roligt att använda?
- Hur kan vi veta om det vi ser på Tiktok eller andra appar är sant eller pålitligt?
- Hur kan vi veta om man kan lita på de nyheter och information vi får från olika medier?
Årskurs 4–6:
- Varför tror du att många använder Tiktok, men att få har stort förtroende för det?
- Hur kan vi avgöra vilka medier eller appar som är pålitliga och vilka som inte är det?
- Vad kan hända om vi litar på information från källor som inte är pålitliga?
Årskurs 7–9:
- Varför tror du sociala medier som Tiktok kan vara populära men ändå ha lågt förtroende bland användarna.
- Vilka faktorer tror du påverkar allmänhetens förtroende för olika medier och plattformar?
- Hur kan individer och samhället arbeta för att öka medvetenheten om källkritik och mediekompetens?
Gymnasiet:
- Vad finns det för möjliga orsakerna till det låga förtroendet för Tiktok trots dess höga användarantal.
- Hur påverkar förtroendet för olika medier och plattformar demokratin och informationsflödet i samhället?
- Vad kan man göra för att stärka medieanvändares förmåga att kritiskt granska information på sociala plattformar?
