Allt färre unga kallar sig feminister, visar studien Ungdomsbarometern. 2018 var siffran 34 procent, och 2024 har den minskat till 24 procent. – Det finns mycket kvar att göra när det gäller jämställdhet, säger Joakim Johansson vid Mälardalens universitet, MDU.
TA DEL AV ARTIKELN OCH DISKUTERA DEN MED ELEVERNA (SVT)
På värdegrundens lektionsbank hittar du användbara lektionsuppslag kopplat till samma teman som nyheten. Om din skola inte är prenumerant kan ni testa på lektionsbanken tillfälligt under 7 dagar utan några förbindelser eller förpliktelser. Vill du prova på? Kontakta edvin@vardegrunden.se
Diskussionsfrågor till artikeln.
Årskurs 1–3
- Vad betyder det att alla ska få vara lika viktiga – oavsett om man är tjej eller kille?
- Hur känns det om någon säger att bara killar eller bara tjejer får göra vissa saker?
- Vad kan vi göra för att alla i klassen ska få samma chans att vara med och bestämma?
Årskurs 4–6
- Vad betyder det att alla människor ska ha samma rättigheter – oavsett om man är tjej eller kille?
- Varför tror du att vissa inte vill kalla sig feminister?
- Hur kan vi vara schyssta mot varandra oavsett kön?
Årskurs 7–9
- Vad tror du ordet ”feminism” betyder för olika personer?
- Hur kan vi prata om jämställdhet utan att det känns som att man är ”för eller emot” någon?
- Varför är det viktigt att förstå skillnaden mellan att vilja ha rättvisa – och att hata någon?
Gymnasiet
- Hur har feminismen uppfattats i samhället, och varför tror du att begreppet ibland förväxlas med manshat?
- Vilka faktorer tror du påverkar unga människors inställning till jämställdhet och feminism?
- Hur kan skolan och samhället bidra till mer nyanserade samtal om jämställdhet och könsroller?
