Mer kläder och textilskräp hamnar hos välgörenhetsorganisationer som Myrorna och Stadsmissionen. Men de vill inte ha det. – Utan ersättning riskerar textilinsamlingen att kollapsa, säger Lars Råsberg, biträdande direktor för Human Bridge, som samlar in textiler i mer än hälften av landets kommuner.
TA DEL AV ARTIKELN OCH DISKUTERA DEN MED ELEVERNA (SVT)
På värdegrundens lektionsbank hittar du användbara lektionsuppslag kopplat till samma teman som nyheten. Om din skola inte är prenumerant kan ni testa på lektionsbanken tillfälligt under 7 dagar utan några förbindelser eller förpliktelser. Vill du prova på? Kontakta edvin@vardegrunden.se
Diskussionsfrågor till artikeln.
Årskurs 1–3
- Vad tror du händer med kläder som vi inte använder längre?
- Varför är det bättre att återanvända kläder än att bränna dem?
- Vad kan vi göra med kläder som vi har växt ur istället för att slänga dem?
Årskurs 4–6
- Varför fungerar inte alltid lagar och regler som de är tänkta, till exempel med textilåtervinning?
- Hur kan vi ta bättre hand om våra kläder för att hjälpa miljön?
- Vad kan vi göra i skolan eller hemma för att minska mängden kläder som slängs?
Årskurs 7–9
- Vilka problem kan uppstå om vi inte har tillräckligt bra system för att återvinna kläder?
- Hur påverkar ”snabbmode” (fast fashion) att så mycket kläder måste brännas?
- Vad kan vi ungdomar göra för att påverka hur kläder hanteras och återvinns i samhället?
Gymnasiet
- Vilka ekonomiska och tekniska hinder står i vägen för effektiv textilåtervinning i Sverige idag?
- Hur kan individens konsumtionsval bidra till en mer hållbar textilhantering?
- Borde Sverige införa hårdare krav på produktion och konsumtion av kläder? Motivera ditt svar.
